Skolkåtornas historia


År 1632 startade den så kallade Skytteanska lappskolan i Lycksele, som under två hundra år gav undervisning åt unga samer, många av dem kom sedan till Uppsala och utbildade sig till samepräster.
I mitten av 1700-talet inrättades de så kallade lappskolorna i Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Jukkasjärvi som gav fri undervisning åt sex samebarn var under tre år. Lärarna var präster, och eleverna utbildades till kateketer, det vill säga ambulerande samelärare med viss prästutbildning.

År 1913 utökades undervisningen för samebarnen och nomadskolor inrättades med vinterskolor i kyrkbyarna och sommarskolor i fjällen. Skolbarnens bostäder utgjordes ibland av kåtor som dessa i Killingi.


Skolkåtorna eller rättare, hushållskåtorna i Killingi uppfördes ca 1920 och var i bruk t.o.m läsåret 1941-42. Undervisningen bedrevs i ett vanligt boningshus, medan barnen bodde i de fyra - upp till 20-22 barn i varje kåta.
Kåtorna fick fungera som sovrum, läxrum för läxor,torkrum för kläder, kök och dagligrum. Inredningen bestod främst av en järnspis och två öppna spisar. På golvet som var täckt av ris och renhudar, hade barnen sina sovplatser.

Verksamheten med hushållskåtorna upphörde under 1940-talet, och idag är dessa fyra kåtor några få bevarade i sitt slag. År 1968 öppnades kåtorna som turisthärbärgen. Exteriören på kåtorna är i stort oförändrad, men inredningen är helt omgjord.

"The school huts at Killingi village were erected around 1920 and served as pupils accomodation until the school-year 1941-42, classes were held in a nearby house. These four huts were fitted with twigs and reindeer skins."

Utdrag ur Riksantikvarieämbetets text.